Lotten Reuterskiöld 1856-1928. Kulturmecenat. Styrelsemedlem Ersta Diakoni 1896-1928. Ledamot i Förvaltningsutskottet under samma tid och medlem i Diakoniss-Arbetsföreningen.
Målningen är en gåva från Sigrid Koskull 1977, med önskan om att porträttet skulle hänga i styrelserummet. Koskull hade ärvt det av sin mamma som var Reuterskiölds brorsdotter. Enligt Koskull skriver Lotten Reuterskiöld i sina minnesanteckningar ”Jag är så lycklig att hafva kommit in i denna styrelse och därigenom kommit diakonisaken så nära”.

Konstnär Bernhard Österman (1870-1938). Tvillingarna Bernhard och Emil Österman föddes i Vingåker. Från 11 års ålder växte upp i fosterfamiljer. När Bernhard var 20 år flyttade han till brodern Emil, som samma år börjat på Konstakademin i Stockholm. Det sporrade Bernhard, som kvalificerade sig för inträde 1892.
Bernhards första beställningsverk utfördes 1893, på skalden och ministern Gunnar Wennerberg. Under studietiden hade båda bröderna möjligheten att måla både kung Oscar och kungafamiljen, en förmån som varade under många år. Bernhard var Gustav V:s favoritmålare.
1901 etablerade Bernhard sig i Stockholm som porträttkonstnär. Han blev dock kritiserad i Sverige men hans framgångar i utlandet fortsatte. På en utställning i St Louis i USA fick både han och brodern Emil guldmedalj, och Carl Larsson silvermedalj. Kritiken jagade Bernhard utomlands och mellan åren 1906-14 bodde han i Paris som internationellt erkänd porträttkonstnär. Han bodde även långa tider i Berlin. Bernhard målade under sitt verksamma liv mellan 400 och 500 olika porträtt. 1912 gifte sig Bernhard med Hilda Wessén från Sundsvall, och de bosatte sig 1915 i Stockholm. Han var då en av vårt lands mest eftersökta och välkända porträttkonstnärer. 1919 blev Bernhard utnämnd till hovintendent och nådde toppen av sin karriär i och med att han utnämndes till överintendent 1933.